Antz är DreamWorks första långfilm som tillverkats genom animering i dator. Då vi vet att männen bakom DreamWorks är herrarna Spielberg, Katzenberg och Geffen, så har vi rätt att förvänta oss något riktigt speciellt. Spielberg garanterar ofta kvalité bara med att existera emedan Katzenberg är Disney Studios förre chef för animationer. Geffen är en ljudgubbe av rang och ägare till Geffen Records som många high-end-prylbögar prisar för sina magnifika inspelningar av allehanda musik.
 

 
Antz infriar varje förväntning. Fast inte riktigt… Barn under tonåren kan ha problem med att uppfatta ironin, anspelningarna och alla vassa repliker som florerar i filmen. Barn vill se en dubbad version av filmen och då försvinner en hel del av dess dragningskraft, för låt oss nu se sanningen i vitögat: Även om de svenska rösterna är acceptabla, så är de inte i närheten av originalrösterna. Samtidigt faller ett stort poängantal bort i filmen för rösterna och karaktärerna är matchade till varandra redan vid animeringsstadiet. Huvudpersonen Z ska ha Woody Allens neurotiska och snabba babbel i sin mun. Den stora soldaten ska bära Stallones läspande machoröst och generalen bör begåvas med Gene Hackmans dominerande stämma. Inte kan en svensk röst ersätta Christopher Walkens väsande eller Jennifer Lopez ljuva stämma, eller hur?
 

 
Visst kan ungarna relatera till jakten, smålustigheterna eller de dråpliga händelserna, men filmen tycks ha en klar målgrupp och det är vuxna människor. Vuxna, tänkande människor som förstår sig på konceptet om ett totalitärt samhälle, förtryck, tankekontroll, politiskt rävspel, strävan efter individualism och längtan efter ett utopistiskt och fritt samhälle, Insectopia. Antz är en vuxenfilm som även barn kan se, men där behållningen tillhör dem som har erfarenhet av det verkliga livet.
 

 
Trots Katzenbergs närvaro har man tagit ett gigantiskt steg från Disneys animationer till en mera realistisk värld. Realistisk i andemeningen, det vill säga. Trots att Disney nog kan producera lika bra filmer som DreamWorks, så tar den senare i så det knakar när det gäller att visa livets realiteter. ”Toy Story 2” kom en bra bit på vägen och fick vuxna att nicka i takt med igenkännande element, men Antz vågar visa krigets fasor, döda och döende… hrmmm… soldater, förtryck och tortyr. Man kan, om man vill, hitta Disneyproduktioner med liknande innehåll, men trots detta är de ljusår från Antz’ ”realitet”.
 

 
Antz är en superb film för en ganska smal publik, kan det kännas, men nu kan alla machokillar med Rambo-filmer i hyllan ta ett steg tillbaks, andas djupt och se Antz utan att behöva skämmas. Vida medveten om att DVD-folk är till en stor del en samling killar i åldrarna 16-25 år, så kan det kännas motigt att se en animerad film… i synnerhet om någon kompis får veta att man ser på ”barnfilm”. Men gör er en tjänst och byt ut ”Cannibal Holocaust” eller ”Scream” mot denna animerade film i stället. Ni vinner på detta. Om inte annat så kan ni se filmen bara för att den har ett suveränt, om också något basfattigt, ljud och en bild som inte skäms i jämförelse med någon annan film som Eders trogne sett de senaste 3 åren.
 

 
© Janne Ahlgren